Att förlora någon som står dig nära är alltid svårt så klart,
det spelar ingen större roll om det är någon som varit sjuk under
en längre tid eller någon som rycks ifrån dig under väldigt
plötsliga omständigheter. Jag har tyvärr varit med om många
dödsfall i min närhet, och det har varit både dödsfall från
långdragna sjukdomar, dödsfall från olyckor och dödsfall från
plötsligt upptäckta sjukdomar som hunnit gå för långt för att
stoppa. Jag tycker verkligen inte att man kan säga att en
omständighet skulle vara lättare än den andra.
Jag förlorade ganska nyligen min farbror som stod mig väldigt
nära, han var diagnostiserad med cancer sedan nästan fem år
tillbaka och under hans sista år vid liv visste vi att han inte
hade längre kvar för läkarna hade testat allting och nu fanns det
helt enkelt ingenting kvar att göra för honom. Så det sista året
väntade vi egentligen bara på att han skulle gå bort. Ha själv och
hans familj gjorde allting för att fylla hans tid med så mycket
glädje och aktiviteter som möjligt men det var inte alltid så lätt
eftersom han blev så otroligt dålig och ofta var sängliggande. Att
se honom förtvina på det sättet och veta att han snart skulle vara
borta var nästan värre än när någon plötsligt rycks ifrån en, man
börjar liksom sörja redan innan bortgången.